Rune, 100 år satsar på ännu en O-Ringenstart

Med en månad kvar till O-Ringen i Höga Kusten satsar Rune Haraldsson, NAIS orientering, på ännu en start och den 17 juni firar han sin 100-årsdag.

Vi har passat på att ställa några frågor till världens äldsta orienterare.

Är du trött på att bli uppmärksammad för din ålder?

Nej, jag är smått charmerad över att alla har ett sådant intresse av en gammal 100-åring. Det är inte mycket att intressera sig för, men jag är naturligtvis unik som fortfarande är i hygglig fysisk Jag har aldrig varit sjuk egentligen. Någon stukad fot och någon muskelsträckning, det är det enda.

Du fyller 100 år en månad innan tävlingen börjar. Vad är drivkraften till att ställa upp ännu en gång?

Det är alltid inspirerande att se att kroppen fortfarande. Man vill ju inte ge upp, utan så länge kroppen är i fysiskt någorlunda bra trim så vill man ju prova den under O-Ringen. Terrängen i år är också fantastisk. Det är bara synd att man inte är ung och spänstig så att man kan njuta av den fina kuperade terrängen.

Finns det någon förklaring till att du fortfarande är så pigg?

Jag har motionerat i hela mitt liv och det har nog varit stimulerande för min hälsa. Jag har sprungit orientering sedan jag var 15 år och åkt Vasaloppet 25 gånger på vintern.

Hur reagerar folk på att du som 100-åring satsar på att springa O-Rin- gen?

Man börjar faktiskt att bli en kändis på gamla dar, för att man som 100-åring fortfarande kan röra sig på det här sättet. Alla är väldigt imponerande naturligtvis. Man slickar i sig allt beröm man får.

Är det något du fortfarande kan bli bättre på som orienterare?

Nej, mitt stora problem nu är att jag inte ser så bra. Man kan alltså inte krama ut allt det fina som finns på kartan på grund av en något försämrad syn. Skillnaden mot tidigare är att det inte går så fort nu, så nu hinner man med på kartan. Förr när man skulle springa så hade man så bråttom.

Var orientering roligare 1938, 1978 eller 2018?

Orientering hade sin charm på ett annat sätt på den tiden och den var inte lika elitbetonad. Nu är orienteringen charmig genom att det har blivit en exakt. Förr i tiden hade vi en gammal 100 000-delskarta, så det var mycket bingo över orienteringen på den tiden. Varje tidsepok har haft sina plusvärden.

Vilket O-Ringen var det bästa hittills?

Hörrudu, jag skulle säga det första O-Ringen som gick i Sälen. Det var den största upplevelsen. Det var en annorlunda tävling, så jag sätter den främst. Annars har varje 5-dagars haft sin charm.

När O-Ringen avgjordes i Örnsköldsvik 1994 sprang du H75. Vad minns du från det?

Jag gjorde inget bra O-Ringen. Jag kommer inte ihåg min placering, men den var säkert inte särskilt bra. Däremot har jag alltid varit imponerad av den fina terrängen där uppe i Örnsköldsvik, den är ju sagolikt fin. Det vore en stor förlust om jag inte skulle kunna komma upp och ställa upp på en eller två etapper i sommar.

Vad har du då för förväntningar på O-Ringen 2018?

Att jag kan genomföra de där etap- perna i god kondition. Och man träffar ju hundratals kompisar på O-Ringen, så den sociala samvaron är ett stort plusvärde. Vissa säger också att det vore bra PR för sporten att få se en 100-åring komma i målfållan. I sådana fall får jag bjuda på den PR-synen. Kan jag göra orienteringen en tjänst så gör jag det gärna, för orienteringen har betytt så väldigt mycket för mig.

O-Ringen Höga Kusten 2018 har för första gången en H100 klass i år. Peter Holgersson har gjort en film och intervju med Rune från O-Ringen Skåne 2014, den kan du se här.