Kartteckenskola
Karttecknen ser lika ut över hela världen, men verkligheten bakom tecknen kan ändå skilja en hel del. Här tipsar O-Ringen Hälsinglands kartritare Karl-Erik Engblom och landslagslöparen Erik Rost om vad man kan tänka på när man läser kartan under sommarens O-Ringen.
Detaljfattiga sluttningar
K: Här gäller det att hitta det som avviker och läsa på de få saker som finns, som de stora stenarna norr om sträcket. Man måste också vara noga med riktningen och hålla koll på vilken höjd man befinner sig. På just den här sträckan begränsas sikten lite av det ljusgröna, men det är fortfarande bra framkomlighet. Kontrollpunkten stenen i den vita fickan syns troligtvis bättre från andra hållet, så ett tips är att titta bakåt om du bommar!
E: En svår kontroll där det gäller att vara mycket noga med utgångsriktningen. Då sikten är begränsad måste man vara noga med riktningen och avståndsbedömningen hela tiden. Dessutom är det lätt att glida ur kurs då det är tätare mellan träden. Gör man som planerat bör man kunna läsa av några stenar och tvåstrecksmossen.
K: Här gäller det att hitta det som avviker och läsa på de få saker som finns, som de stora stenarna norr om sträcket. Man måste också vara noga med riktningen och hålla koll på vilken höjd man befinner sig. På just den här sträckan begränsas sikten lite av det ljusgröna, men det är fortfarande bra framkomlighet. Kontrollpunkten stenen i den vita fickan syns troligtvis bättre från andra hållet, så ett tips är att titta bakåt om du bommar!
E: En svår kontroll där det gäller att vara mycket noga med utgångsriktningen. Då sikten är begränsad måste man vara noga med riktningen och avståndsbedömningen hela tiden. Dessutom är det lätt att glida ur kurs då det är tätare mellan träden. Gör man som planerat bör man kunna läsa av några stenar och tvåstrecksmossen.
Detaljrika berg
K: Här gäller det att kunna generalisera och hitta det som skiljer ut sig, till exempel sprickan mitt på sträckan. I situationen som visas på kartan kan man så klart välja att rusa direkt mot den uppfångande ravinen bakom kontrollen och sedan ta kontrollen därifrån.
E: Här är det lätt så länge man har kartkontakt. Rakt på till första skrevan sen är det bara och gå mot branten i ringkanten och in i skärmen. Det är bra att komma på samma nivå eller uppifrån på sådana här kontroller.
K: Här gäller det att kunna generalisera och hitta det som skiljer ut sig, till exempel sprickan mitt på sträckan. I situationen som visas på kartan kan man så klart välja att rusa direkt mot den uppfångande ravinen bakom kontrollen och sedan ta kontrollen därifrån.
E: Här är det lätt så länge man har kartkontakt. Rakt på till första skrevan sen är det bara och gå mot branten i ringkanten och in i skärmen. Det är bra att komma på samma nivå eller uppifrån på sådana här kontroller.
Grönraster
K: I Hälsingland betyder grönraster oftast ett röjt område. Om man inte har väldigt långa och pigga ben så rekommenderar jag att undvika grönrasterområden så gott det går.
E: Typiskt nyröjd ungskog. Det är bara att titta upp och ta sikte långt fram. Sedan gäller det att kämpa sig fram i riset.
K: I Hälsingland betyder grönraster oftast ett röjt område. Om man inte har väldigt långa och pigga ben så rekommenderar jag att undvika grönrasterområden så gott det går.
E: Typiskt nyröjd ungskog. Det är bara att titta upp och ta sikte långt fram. Sedan gäller det att kämpa sig fram i riset.
Gula hällar
K: Hälsinglands läckra hällar ska man verkligen passa på att njuta av! Det enda problemet jag kan tänka mig är att det kan bli halt om det är blött. Men på de flesta ställen är mossan ganska tunn, så det borde gå bra.
E: Det här är en riktig konditionssträcka. Orienteringstekniskt är den mycket lätt. Om man tittar upp så ser man branten och sedan är det bara att passera hjälpkurvshöjden och hålla riktningen. På hällmarksområderna är det mycket snabblöpt och det som kan ställa till det är att man ser mycket längre än vanligt och springer för långt.
K: Hälsinglands läckra hällar ska man verkligen passa på att njuta av! Det enda problemet jag kan tänka mig är att det kan bli halt om det är blött. Men på de flesta ställen är mossan ganska tunn, så det borde gå bra.
E: Det här är en riktig konditionssträcka. Orienteringstekniskt är den mycket lätt. Om man tittar upp så ser man branten och sedan är det bara att passera hjälpkurvshöjden och hålla riktningen. På hällmarksområderna är det mycket snabblöpt och det som kan ställa till det är att man ser mycket längre än vanligt och springer för långt.
Hyggen
K: Hyggena har ungefär samma löpbarhet som i skogen, annars är de som i exemplet ritade med grönraster. Grönraster på hygge innebär oftast hallonsnår, ormbunkar och ris, så jag skulle undvika sådant om det är möjligt!
E: Det ser bökigt ut, men det är ändå ett Norrlandshygge. Det betyder att det inte är lika tät och vresig vegetation som i södra Sverige, så du kan springa på rakt på och syfta mot hyggeskanterna.
K: Hyggena har ungefär samma löpbarhet som i skogen, annars är de som i exemplet ritade med grönraster. Grönraster på hygge innebär oftast hallonsnår, ormbunkar och ris, så jag skulle undvika sådant om det är möjligt!
E: Det ser bökigt ut, men det är ändå ett Norrlandshygge. Det betyder att det inte är lika tät och vresig vegetation som i södra Sverige, så du kan springa på rakt på och syfta mot hyggeskanterna.
Klapperstensfält
K: Ett område på kartan med täta prickar betyder att marken är helt täckt med små stenar. Klapperstensfält går att springa på, men man kan oftast tjäna en hel del tid på att hålla sig vid sidan av. Området öster om sträcket med glesare prickar betyder att marken är stenig, men stenarna ligger inte som en matta som i klapperstensfältet.
E: Om det finns ett stråk till höger så skulle jag ta det och komma uppifrån mot kontrollen. Är det inget stråk till höger så försöker jag springa på de öppna klapperstensfälten och ta kontrollen rakt på. Jag tycker att öppna klapperstensfält är relativt löpvänliga.
K: Ett område på kartan med täta prickar betyder att marken är helt täckt med små stenar. Klapperstensfält går att springa på, men man kan oftast tjäna en hel del tid på att hålla sig vid sidan av. Området öster om sträcket med glesare prickar betyder att marken är stenig, men stenarna ligger inte som en matta som i klapperstensfältet.
E: Om det finns ett stråk till höger så skulle jag ta det och komma uppifrån mot kontrollen. Är det inget stråk till höger så försöker jag springa på de öppna klapperstensfälten och ta kontrollen rakt på. Jag tycker att öppna klapperstensfält är relativt löpvänliga.
Ljusgrönt
K: Definitionen för områden markerade som ljusgröna tappar är att man tappar 30-50 % av farten. Med inslag av mörkgrönt som i kartexemplet så går det ännu långsammare. Om det däremot finns inslag av vitt kan man oftast hitta bra stråk att springa i. På den här sträckan skulle jag därför hålla mig norr om sträcket.
E: En riktig grissträcka. Tät skog ner mot en fuktigare sänka kan vara svårorienterat område. Jag skulle gå rakt på, men söka vita stråk. Kalle är väldigt bra på att redovisa dessa så jag tycker det går att finlira sig fram med hjälp av de redovisade vegetationsskillnaderna.
K: Definitionen för områden markerade som ljusgröna tappar är att man tappar 30-50 % av farten. Med inslag av mörkgrönt som i kartexemplet så går det ännu långsammare. Om det däremot finns inslag av vitt kan man oftast hitta bra stråk att springa i. På den här sträckan skulle jag därför hålla mig norr om sträcket.
E: En riktig grissträcka. Tät skog ner mot en fuktigare sänka kan vara svårorienterat område. Jag skulle gå rakt på, men söka vita stråk. Kalle är väldigt bra på att redovisa dessa så jag tycker det går att finlira sig fram med hjälp av de redovisade vegetationsskillnaderna.
Sankmark
K: Hälsinglands mossar är fina att springa på om man jämför med i en del andra områden. Men det går så klart tyngre än i skogen, särskilt om det varit en blöt vår och försommar.
E: Här är det bara att köra rakt på. Sankmarker kan vara fina att springa på, speciellt om man hittar något djurstråk.
K: Hälsinglands mossar är fina att springa på om man jämför med i en del andra områden. Men det går så klart tyngre än i skogen, särskilt om det varit en blöt vår och försommar.
E: Här är det bara att köra rakt på. Sankmarker kan vara fina att springa på, speciellt om man hittar något djurstråk.
Snabblänkar
Interaktivitet
Copyright © 2012 O-Ringen. Alla rättigheter förbehålls. Publiceringsverktyg: SiteVision